Okej,

Det där sista var bara skit, jag tänkte bara inse att verkligheten är ett skämt. Vissa får en att tro saker som aldrig gjorts, utan bara för att det låter vackert. Då börjar man drömma om den fantiserade verkligheten. Bara för att upptäcka att allt var ett skämt.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0