Tankar,
Kärlek. Det kan vara det bästa som finns, men också det värsta. Kanske är det de hemska stunderna som får de bra att bli så lyckade? Hat och kärlek är samma sak, bara i olika situationer som är ganska svåra att definiera. Egentligen vill man bara glömma allt men det försvinner inte, det är svårt att vara glad för de stunder man haft när man vet att man skulle kunna ha det så nu, enda skillnaden är att det inte går. Då blir det bara smärtsamt att tänka på de bra stunderna. Att vara tacksam och bara gå vidare är det enda möjliga men inte så lätt som det låter. Det kommer ta tid, en sak borde man dock alltid ha i baktanken. Det man inte dör av gör en starkare, trots att den tanken ofta förträngs med vilje.
Kommentarer
Trackback
