Filosofier

Varje gång jag går upp för trappan hoppas jag allit på en överraskning, att hitta dig där uppe.Varje gång blir jag lika nedstämd över det, samtidigt vet jag att det inte sker så ofta. Att jag inte borde tänka sådana tankar, man blir bara besviken om man hoppas för mycket.
         Jag saknar att ha dig att smygtitta på i skolan, se och längta.  Att längta är bland det finaste som finns.

Saknar också min vän, har så dåligt samvete för att jag inte tar mig mer tid att prata med henne. Vill att hon ska må bra och att allt ska vara som förut.

Ett ljus finns även i mitt dystra sinne, jag har blivit en bra vän rikare i form av Catrin. Underbar. Läser ni hennes blogg får ni också veta hur det var i Litauen. Cateasiusetobe.blogg.se 

Har massor med skolarbeten att göra, det är ganska kul när man har tid. Tid är något av en bristvara i min tillvaro fast jag antar att det kanske är jag som inte tar tillvara den på bästa sätt. Ska försöka bättra mig.






Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0