Trött i nattmössan

Jag känner mig som en vandrande pinne ungefär. Tror att det kanske är slitsamt att träna när man vart sjuk en tid. Om inte annat är jag säkert sjuk igen i natt pga träningen :P Onda cirklar. Det gick i alla fall hyfsat bra idag (: & jag gjorde som man skulle fast jag inte förstog :/   Men man lär sig alltid så mycket. Fast man inser alltid att man behöver mer fys... 

Längtar bort, bort från allt. Så långt som möjligt tillsammans med Em, saknar henne massor. Har inte snackat så mycket på senaste. Sol & skidåkning hela dagarna och partaja nätterna långa.

På tal om ingen ting har jag skaffat mig en stor fin tv. Oh boy vad jag är stolt, (& fattig).

Se&njut:

image3
image4
image5
image6
image7
image8

Oj, skulle ge mitt liv för att komma dit...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0