Walking on clouds,

Wann die Sonne sheint like today, kannt man only be happy. Åh, varmt och mysigt. i alla fall i lä. Men någon kvart hann vi sitta ute och mysa iaf :) Dagen har annars bestått av matte och fysik, utan lärare. Sen trött som en tok for jag hem och hittade syster filurandes med matteboken, "Karin, jag kan inte". Fast hon kunde allt i princip. Hon är rätt duktig hon faktiskt. Efter middagen bar det ut på vägarna igen, det är ju riktigt roligt. Även om man ser i ögonvrån hur pappa tar tag i handbromsen, bara i fall att. Ja, sen var det bara ut på vägarna igen, fast denna gång i joggingskor. Tur att jag har syster som tar ut mig på en långtur, eller det är eg inte långt, bara för mig i det här tillståndet. Så nu är jag trött som få. Men glad. Det var länge sen jag mådde såhär bra tror jag, även om vissa tankar kommer på besök lite nu och då, men det får tillhöra det förflutna. Just det. Så har jag blivit reserv på forskarskola till Stockholms universitet. Kommer nog aldrig kunna bestämma mig för om jag vill eller inte, jag litar på ödet.

God natt !


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0