Dreams,

Jag hoppas verkligen inte att det man drömmer är sant, det är inte alltid så kul att minnas det man drömt heller. Kanske kan bero på att man är sjuk, alltså fysiskt? Jag kan fortfarande se det som om det hade hänt, det var helknäppt. Vi bodde i ett slott och det var en gansterliga som höll till i Bergshyddan, mer får ni inte veta. Drömmen utvecklades på det mest underliga sätt, Oh boy. Gasch, någonting måste de ju bero på..
Jag vet i alla fall hur du hade tolkat det,


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0