Young folks,

Om inte min mage var på väg att döda mig hade livet vart underbart. Men jag är glad ändå. Någon jag känner har blivit riktig militär nu, och alla är trevliga och glada. Pratade med sis i går, inte dumt alls. Det är däremot lite tomt här hemma. Blir bara arg på en sak; Jag ska till CERN, annars!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0