19.

Nu är jag gammal. Riktigt gammal. Ändå kommer jag att vara yngst dit jag kommer nu. Det har vart 2 underbara dagar på Åland med hela familjen. Jag saknar dem redan, spec mina syskon. Miljön där ute är ju helt fantastisk och till och med jag fick upp några fina firrar, som jag dock inte käkade upp. Allt är kirrat med lägenheten nu och det är superskönt! Vi bor som inneboende hos honom (Joakim) tills vi får lägenheten för oss själva. Väldigt snällt av honom. Nu är det bara hemförsäkringsar och grejer som ska fixas. Orkar inte sitta uppe och skriva mer men det kommer nog senare. God natt sålänge! 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0