Slutjobbat!

Nice, slutjobbar för den här sommaren! Men gud vad det gått fort. Idag hände det lite kul småsaker iaf, mina (numera) föredetta arbetskollegor är alla medvetna om facebookgruppen: "Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen". Lite komiskt. Sen har jag blivit kallad pluttan av postkillen. Hur schysst är det egentligen? Fick en tokfin blomma som tack i alla fall, och får nu bara hoppas att bullarna inte är torra. Nu är det middagsdax snart. Är en hel del som måste fixas innan. Men jag ser fram emot det. Allting! Det var så länge sen. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0