Sportlov, det sista någonsin.

"Ingen ska någonsin behöva frysa om tårna!" - För första gången på länge på en skidsemester så har jag känt mig riktigt positiv, oavsett vad omgivningen ansett. För när det var "dåligt" väder var det puder i backen och när det inte var puder så var det kanonsol och tysk smörja som gällde. Det kändes faktiskt bara jättehärligt att bara vara. De känns som om jag kommit närmare mina syskon genom den här resan vilket är guldvärt. Senare kommer förhoppningsvis vår trollhistoria upp också. Nu är det tillbaka till verkligheten som gäller och det är inte lätt. För om en och en halv månad är det deadline för ett val som kommer att påverka allt ganska mycket, och de som känner mig vet hur jag är... Dessutom är man alltid aom mest ressugen när man är hemkommen från en guldresa.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0