Sorg och saknad
Begravningen var väldigt vacker och väldigt sorglig. Det är så mycket känslor på samma gång. De starkaste minnena jag har av farfar var att han var envis och hade humor, till och med på ROS kunde han skratta åt små missförstånd. Han tyckte mycket om glass och promenader. Och han kallade oss små busiga barn för spjuver. Det var en fin tid och det är den vi kommer att bära med oss. Jag är otroligt tacksam över min släkt som jag har kvar, och att jag har haft turen att bli 20år innan den första lämnade oss.
Kommentarer
Trackback
