Tuffa dagar.

I går kom allting ikapp mig, och jag orkade inte ens pallra mig till skolan. Så jag satt och grät över mekanikboken hemma istället innan jag ringde mamma som muntrade upp mig. Gick en liten sväng och det kändes iaf lite bättre. Men det har tärt på mig. Jag är helt slut. Idag också. Verkligen veck. Var på spex igår men höll nästan på att somna, även om jag tyckte att det var roligt. Så jag bestämde mig för att bara vara ikväll, och ta det så lugnt som jag bara kan.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0