Jobbjobbelijobbjobb.

Det är inte alls så kul att vara ensam heeela kvällarna när man jobbar kväll. Det är nästan så att man pratar med sig själv till slut :P Men nu är jag hemma iaf. Och i morgon är en likadan dag som idag. Förutom att det inte är Munchen Hoben. Men det märker jag inte så mycket av, förutom att det hörs.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0