Men vad i helvete gör en civilingenjör?

Så lyder refrängen i ett välkänt gückel från vår manskör, QQQ. Och nog har vi varit bra förvirrade över detta faktum, men det känns faktiskt som att det klarnar för varje år nu. Jag har gått tre (!) hela år, det är inte klokt, i Linköping. Vi tentade igår till kl 19, åt middag på donken, och sen var det en fantastisk kväll. Jag hann nästan träffa alla jag ville, vi chejka loss ordentligt och Björn Rosenström var grym! Jag kommer att sakna de som åker härifrån och hoppas att vi ses snarare än vad jag tror. Upptäckte i morse att det visst var fest hemma hos oss i går kväll också. :P


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0