Glad to be home!

Ikväll var jag med en av killarna på labbet på en bar och träffade hans vänner och en tjej från Danmark med precis samma bakgrund som jag. Enda skillnaden var att hon är här i 4 månader och tar spanskakurser. Det var jättetrevligt men sen skickade de mig på fel buss på vägen hem... Tur att jag fått låna en telefon från Eddie och att jag har pengar på kontantkortet. Så jag lyckades med hans flickväns hjälp och några snälla busschaffisar ta mig hem. Men det känns aldrig bra att vara vilsen som ensam tjej i en sån här stad. Men nu är jag hemma, och hemskt tacksam över det! Nu behöver jag all sömn jag kan få. I morgon har jag inte tillgång till rummet i skolan så jag jobbar hemifrån i morgon. Eller i från cafeet. Det visar sig tids nog. Först ska jag ha sovmorgon. God natt!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0