The first day in town!

Min fösta dag i stan:
 
Jag gick på en "free"- Buenos Aires tour, trots regnet, eller det var kanske tack vare det som vi bara var 4 personer som tog turen. Det var intressant och nu vet jag lite mer om deras historia och politik. Som till exempel att de har demonstrationer 20-30 gånger per vecka(!). Bara under min dag i city så såg vi fyra stycken... Så det är verkligen skillnad jämfört med Sverige. Polisen har också permanenta staket utanför presidentpalatset "The pink house" eftersom det inte är någon idé att ta ner dem när det sker så ofta. 
 
Vår guide var verkligen annorlunda men väldigt underhållande så det var intressant ändå! Efter turen bestämde jag och Sonia (längst till vänster) att vi skulle äta lunch tillsammans. Vi var båda här i stan själva så det passade ju perfekt. Hon är engelsklärare i Brasilien, och här för att lära sig spanska. Trots det måste jag säga att min engelska är fantasktiskt bra. Kanske inte gramatiskt men det blev tydligt när jag hade en sådan person att jämför med med. Efter lunchen så gick vi en shoppingrunda och sen åkte vi subway tillbaka till "the pink house" för en tour innuti. Det var otroligt vackert och man fick till och med gå in och se presidentens kontor såhär på helgen när hon inte är här. Så det var lite häftigt! 
 
Här är vi i en av alla de innegårdar som fann i presedentpalatset. 
 
Det var också under den tunnelbaneturen som jag råkade ut för ficktjuvar. Eller snarare en ryggsäckstjuv. Han hade öppnat hela min väska. Trots att jag tyckte att jag var försiktig och Sonja var med mig hela tiden. Som tur var, var jag klok nog i morse att inte ha något värdefullt i väskan. Allt som fanns där var en guidebok och ett litet lexikon (Johanna, det är kvar!), så han blev nog ganska besviken. Så magväskan som jag har innanför linnet är otroligt värdefullt! Och den lilla börs som jag kan fästa innanför byxorna. 
 
Efter den väldigt långa turen gick vi ner till hamnen en sväng. Det var otroligt vackert. Men vi hittade tyvärr ingen stek till det pris som Sonia inte tyckte var dyrt. Skulle nog beskriva priserna här som i en Europeisk huvudstad av mellanklass. Så jag var inte överraskad att det kostade 168 pesos för all you can eat, nere vid hamnen med den här utsikten.
 
 
Vi tog oss upp med tunnelbanan igen till en station som jag besökt 4ggr idag, Calleo. Och under tiden vi väntade på tåget träffade vi en man som vi pratade med. Eller Sonia snarare. Hon pratar både engelska, spanska och den här mannen kunde bara spanska. Och så jag, som bara kan engelska. Det måste sett otroligt roligt ut när vi kommunicerade med varandra på tunnelbanan. Då fick vi också översättningshjälp av en ung BA-bo, som också var snäll och visade oss ett bra ställe att äta på. Hans kompis jobbade där så då fick vi också oss några roliga stunder, då denna man endast pratade portugiska och spanska. 
 
När vi väl skiljdes åt var klockan rätt mycket och på tunnelbanan hem träffade jag en brasiliansk kille som pluggar till läkare här. Intressant hur man kan träffa människor, bara sådär! 
 
Det har hänt så mycket idag att jag förmodligen har utelämnat massor. Det är folk precis överallt, och då berättade guiden att det inte var så mycket folk på stan på helgerna, då alla är ute på sina lantställen. Undrar hur det ser ut i vanliga fall... Och de kör precis som i sydeuropa, så det gäller att se upp! Har lärt mig lite spanska idag också! Nu är jag fullkomliget utmattad och ska strax gå och lägga mig.
Gute nacht Schweden. 
 
 
 
 
 


Kommentarer
Johanna

Vilken dag, det låter som du hunnit med massor! Och vad kul att få träffa så många ny människor :)Men läskigt med ficktjuvarna, du får se till att vara försiktig. Haha lexikonet är inte så värdefullt, jag är bara glad att du inte blev av med något mer! Kram

2012-10-21 @ 08:01:24
URL: http://jlmagnusson.blogspot.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0