Filmtips!

Har nog aldrig tittat så mycket på film så som jag gjort nu de senaste veckorna. Ofta tycker jag att det är lite svårt att välja en film, att välja ut just en som man ska se. Gör man det inte så ofta så känns det som något viktigare än vad det faktiskt är. Jag är är en typisk blödig typ, som gillar bra romantiska komedier, men denna gång har det varit få sådana. Det var nog himla tur, för det blir ju rätt tjatigt i längden.
 
 
Vet ni att ni är precis som jag och vill ha filmtips som kanske är lite annorlunda, för just oss, så kommer det här:
 
Django Unchained
En relativt ny film av Mr Tarantino. Lite hemsk. Lite orealistiskt blodig á la Tarantino (vilket jag bara uppskattade, orealistiskt ---> Inte lika skrämmande). Men också bra film.
 
Slumdog Millionare
Yes, jag har inte sett den förrän nu. Den är precis som föregående film lite hemsk här och där, men väldigt bra. Har man precis varit och rest i fattiga länder så kan man också få en liten verklighetsförankring till det hela. Bra film! 
 
The Intouchables 
Eller en oväntad vänskap som den heter på svenska. Lite lagom lättsam men samtidigt lite sorglig på sitt vis. Och glädjande! Ger perspektiv på vänskap och begränsningar på ett underhållande vis. True story! 
 
 
Sen kommer här lite otypiska romantiska filmer:
 
Silver lining
Handlar om en kille med bipolär sjukdom som precis kommit ut från ett 8mån straff i fängelset. Han drömmer om att få tillbaka sin fru, men har besöksförbud. Bra film! 
 
500 days of Summer
Olycklig kärlek! Som, som tur är slutar bra. Jag säger inget mer än att det är en bra film som ger tittaren olika glimtar från olika dagar av dessa 500. Inte nödvändigtvis i ordning. Rätt snyggt gjord film. 
 
 
Och idag såg jag faktiskt en bra love story! 
 
What's your number?
Om en tjej som legat med 19 killar. En artikel i Marie Claire beskriver att 10 killar är standarden för en vanlig amerikan, under en livstid. Hittar man ingen bra nog innan 20 så kommer man nog inte att hitta någon att gifta sig med någon gång i sitt liv. Typiskt lite löjlig historia, men precis vad man vill ha ibland. Rolig film! 
 
Sen har jag, precis som en stor del av världen, också börjat ge mig in i Game of Throwns-världen. Lite väl blodig för min smak, men måste erkänna att det är bra shit.
 
Filmkrönikan är slut för idag, på återseende! 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0