Har egentligen inte så mycket att skriva,

Mår fortfarande dåligt och pratar på tok för mycket jämfört med vad halsen vill. Men det är så frustrerande att vara tyst jämt och ständigt. Sitter nu och lyssnar på när Jesper spelar piano, i smyg. Han spelar verkligen jättebra, och jag uppskattar livemusik hemma varje gång jag hör. Och tänker att det är lite synd att det bara är jag som hör det här. Han är verkligen asduktig!

Ska snart iväg och få i mig både lite frisk luft och fika på stan. Inte så ansträngande när man inte ens behöver cykla ner. Buss is the shit just nu. Så det hoppas jag kunna orka med. Men känner redan att jag kommer att vara trött ikväll. Livet som pensionär är inte lätt ;)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Karin Wiberg

& Mysteriet om den försvunna positiva derivatan.

RSS 2.0